Your body is a canvas, part one.

 
Jag tatuerade mig för första gången den andra februari detta år.


Världens vackraste tatuering som var värd den olidliga smärtan som jag trots allt hanterade bra. "Den sista smärtan", tänkte jag när ögonen rullade in i skallen på mig vid vissa tillfällen. Jag vet att många undrar vad som verkligen står mellan dessa rader, men jag tänker inte skriva det rent ut. Jag säger inte nu heller att allt som hänt är ett avslutat kapitel efter att ha fått de sista orden genom denna tatuering, det är fortfarande en sådan stor del av mig och mitt liv, men det är ett slags avslut jag själv fått kontrollera. Den representerar det jag gått igenom som är mer än vad jag skall ha klarat av men också då om hur galant jag klarat det och hur pass bra jag mår efter omständigheterna. Jag är stolt över mig själv, och är tacksam för alla mina vackra vänner som hållit mig kvar här och i den fantastiska form jag stått kvar här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0